Kära du, mitt älskade barnbarn, börjar Lydia sitt brev till framtiden. Då tiden är inne vet du mycket om mig. Berättelser som du säkert kommer berätta för dina barn och som kanske till och med förs vidare och vidare genom åren, fortsätter hon insiktsfullt. Lydia har i tidiga år gått i en mångkulturell skola där man fått vara vem man ville, utan att någon sett ner på en. I Sverige får man vara mer försiktig, förklarar hon. Här tar människor saker för givet, blir ledsna för det vi inte får och uppmärksammar knappt det som gives. Lydia slutar sitt brev med orden, Jag hoppas jag kommer att få träffa dig, hålla dig i mina armar och säga om och om igen hur mycket jag verkligen älskar dig.
Läs Lydias brev på Läsarbrev nr 4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar