31 aug. 2014

Vi får tacka dig och Otto så mycket för julklapparna

Det unga tu. Till vänster i spegeln syns fotografen. 
Ottos fästmö, hans blivande hustru och min farmor, Anna har fått sig ett vykort tillsänt i Danmark. Därmed förstår vi att förlovning och det som sedan skall bli är officiellt. Anna firar nu jul med sina kommande släktingar.
Var Anna nervös inför besöket? Och vad tänkte Ottos föräldrar på när de nu skulle möta och välkomna Ottos utvalda. Hur gick de med språket? Förstod de varandra?

Inget av det vet vi, bara att svärmodern varmt välkomnade Anna i förra brevet.


Mellan förra brevet till Otto och detta vykort till Anna, har också världsfreden äntligen inträffat. I mitten på november kunde Europas kyrkklockor slutligen ringa in den efterlängtade freden. Då hade ca 9 miljoner soldater stupat och ca 7 miljoner civila omkommit. 


Vykortet med motiv över Stockholms Slott kommer från Annas syster Eva. I det skriver Eva om familjen hemmavid och nämner bl a att det går bra för deras Fader på badet. Alltså arbetar även han på badet där också Anna har sitt dagliga värv. Eva tackar slutligen Anna och Otto för julklapparna. Fadern, skriver Eva, blev så glad att han grät. Vi kan förstå att Otto visade sig generös även mot sina nya släktingar.

Läs brev nr 31 på Danska brev

30 aug. 2014

Du är min framtid

”Inget är perfekt och därför ska man inte klaga på de små sakerna”. Snart blir gymnasieeleven som skrivit detta till projektet myndig och kan rösta i valet och påverka sin framtid. Brevet fortsätter som en uppmaning till avsändarens framtida barn, och kanske även till oss andra ”Dina åsikter och dina handlingar kan påverka samhället. Tänk på dina barn och mina barnbarn, tänk på deras framtid. För att kunna påverka deras framtid måste du kunna påverka din.” 

Brev nr 12 och även tidigare brev från ungdomar visar på stor klokskap och ett tänk på, och ansvarskännande för samtiden och framtiden. 

28 aug. 2014

Hoppas ditt paradis räcker längre än Adams

Anna Natalia Amanda
Det är förlovning på gång i oktober 1918 mellan Otto och Anna Natalia Amanda. Fyra år tidigare började Otto sitt arbete i Malmö. Det var nog tänkt att bli en period, och att han sedan skulle återvända. Modern skrev i ett tidigare brev till Otto att nu var han snart främmande för alla i Mariebo. Kanske var det en uppmaning? Men med förlovning blev förankringen i det nya landet allt starkare och banden till ”hemmet” svagare. Dock som den goda moder Modern är, ser hon till det som är viktigast för sonen och önskar honom ett lyckligt samliv. Något har Otto nog lärt av sin Moder för han berättar att han och Anna talt med varandra om att göra det bästa för varandra.

Det är troligt att Anna och Otto träffades på en badstuga någonstans på Mariaberget. Där sägs Anna ha suttit i kassan. Mariaberget ligger helt nära Stadsgården och därmed Ottos arbetsplats. 
Det var först på 1940-talet som badrum med rinnande varmt vatten började bli mer vanligt i svenska hem. Innan dess kan man nog säga att det luktade i Sverige. Med anledning av detta och för att man på 1800-talet hade gjort kopplingen mellan bristen på hygien och sjukdomar så började det byggas offentliga badstugor i stor omfattning. 
Långt in på 1950-talet var också obligatoriska skolbad ett gissel för många av stadens telningar inklusive mig själv. 

Skolbarnen fick stå på rad och skrubba varandra, och därefter nedsänka sin lekamen i ett kar med kallt vatten. Alltså mycket långt ifrån glada hopp i en uppvärmd bassäng.

Modern skriver slutligen att hon är glad över att Anna kommer från ett hem liknande deras, för annars hade nog den blivande sonhustrun funnit föräldrarna och släkten bra enkla. Och så har Anna lovat att inte ta Otto ifrån dem – det är rart skriver Modern, som unnar Anna att vara nummer ett bara hon, Modern får vara nummer två för sonen.

Läs brev nr 30 om förlovningen på Danska brev
Detta brev finns också som ljudfil, klicka här

27 aug. 2014

Nu kan du lyssna till några av de danska breven

Danmarks flagga Dannebrogen
Otto kom till Sverige, år 1914, för 100 år sedan. Då var han 21 år. Han kom hit för att söka sig ett bättre liv, precis som många gör idag. Det gick bra för Otto.
I samtidskonstprojektet används Ottos historia och familjens brev till honom som bakgrund för att stärka de goda krafter som är för både solidaritet och en fortsatt utveckling av Sverige i dag.
  
I höst sker bla: Vernissage 27/9 kl 13.00 Hållstugan, Örebro. Marie-Louise Forsberg Fransson, landstingsstyrelsens ordf, inviger konstnär Sara Mirzajanzadehs utställning. Pågår v 40. Utställningen fortsätter sedan runt i länet genom Konstfrämjandet Bergslagen bl a V 42-44 Karlskoga Lasarett, v 46 Stadsbiblioteket, v 47 Tegelbruket.

1 oktober kl 18.30 Örebro Läns Museum föreläser professor Jeff Werner om hur och när myten om svenskarna som blonda och blåögda skapades. I samarbete med Sensus. Fri entré.

8 oktober kl 18.00 visar Bio Roxy filmen Welcome. Därefter samtal mellan Tolle Furegård Migrationsverket och Lars Ströman Nerikes Allehanda om vår tids kanske viktigaste fråga; migration. I samarbete med ABF. Fri entré.

V 46 kl föreläser författaren Anders Rydell om Nazisternas syn på konst och varför de stal Europas konst och vilken betydelse det har här idag. I samarbete med Sensus, ÖBKH . Fri Entré. Information om när och var kommer.

I bloggen på Danska brev kan du läsa familjens brev till Otto mellan år 1915-30. De publiceras undan för undan. På Läsarbrev kan du läsa vad ungdomar idag 2014 har för funderingar om livet. Under rubriken Hur det började finns bakgrunden till projektet.

En nyhet är att du nu även kan lyssna på några av de danska breven på Danska brev ljudfiler.


Igår skrev en ung Örebroare på Läsarbrev: 
"I Sverige finns det även någonting som kallas för rasism och främlingsfientlighet. Rasism innebär att man kan ha någonting emot någons eller någras hudfärg samt bakgrund, vilket blir avgörande för en individs möjligheter”

Det är Bodil och Palle som läser de danska breven. De, och Jesper som skrivit ovan citat och många andra, har medverkat och kommer att medverka i projektet som drivs av Sveriges Konstföreningar. Om dem får ni veta mer en annan gång. 

26 aug. 2014

Mina underbara barn, bli inte rasister när ni växer upp

Jesper skriver till sina framtida barn om hur det ser ut i Sverige när han växer upp. Han berättar lite om Örebro där han är född och uppvuxen och så vidgar han perspektivet till Sverige där det finns människor till allt, som han skriver. Jesper nämner rasism och främlingsfientlighet. Hur hudfärg och bakgrund avgör människors möjligheter, samt risker för att utsättas för våld. Utsatta är romer, muslimer, svarta och judar.
Vi får statistik på hur svenskar tidigare såg på, och nu ser på att ta emot flyktingar.


Jesper uppmanar sina barn att inte blir rasister för det får, menar han, stora konsekvenser. Konsekvenserna får man förmoda drabbar alla, dels de som blir utsatta för rasism, men också för rasisterna själva och därigenom samhället.

Läs Jespers starka brev,  nr 11 brev på Läsarbrev

25 aug. 2014

Så, du är trött på ungkarlslivet?

Brev nr 29 är skrivet i mitten av oktober år 1918, bara en knapp månad före första världskrigets slut.
Brevet har två avsändare; Ottos bror Hans och deras Moder Ane Hansine.

Brodern Hans är vid det här laget 22 år och har tydligen arbete och det i Nackskov, en ort en bit ifrån Mariebo, men fortfarande på Lolland. Om Hans fortfarande arbetar som elektriker får vi inte veta. Dock förtäljer brevet att han i arbetet far runt på cykel, vilket lett till en facklig konflikt rörande ett gummitillägg på 5 kr i månaden. Hans konstaterar i brevet att i Nackskov finns det många söta flickor, annars är det en död stad. Och så skulle han gärna vilja hälsa på Otto, men som han skriver ”det får anstå till bättre tider”.

Modern tackar för kortet Otto sänt på sig själv. Gissningsvis är det ett kort som publicerats tidigare, i brev nr 12. Det kortet kommer sedan att användas i många sammanhang. Modern skriver och kallar Otto skämtsamt för chefen och menar att han ser sträng ut. Vi får anta att Otto nu tydligen avancerat till chef för Stockholmskontoret.

Förmodligen har Otto i tidigare brev till hemmet i Mariebo klagat över sitt ungkarlsliv. Kanske var detta då en antydan om att något var på gång. Förra gången Otto var förälskad verkade inte föräldrarna så glada för hans hjärtas dam; fröken Vera. Denna gång kanske han är lite mer försiktig. Modern skriver ändå på ett finurligt sätt vad hon önskar sin son i framtiden och vad hon menar är väsentligt i familjelivet; full förståelse av varandra. Hon önskar också att han och hans blivande maka skall förskonas från för mycket sjukdom för det, skriver hon, tar bort glädjen, den som vi ju alla föreställer oss eller tror vi kan förvänta oss.

Läs brev nr 29 på Danska brev






23 aug. 2014

Hej Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna

Ursäkta att jag stör mitt i det hektiska val-kampanjandet, men jag har några frågor som det är ytterst angeläget att ni svarar på. I många år har ni klagat på invandring och invandrare. Man kan lätt få uppfattningen att alla samhällsproblem löses med minskad invandring. Nu finns det många som har motsatt uppfattning; att det är en förutsättning för ett starkt och framgångsrikt Sverige.

Min farfar kom hit för exakt 100 år sedan, från ön Lolland i Danmark. Inte så långt bort med dagens mått. Då var det världskrig och ont om mat och arbete. Danmark hade tidigare förlorat Schleswig Holstein till Tyskland. Det var en orolig tid, precis som nu. Min farfar blev klarade sig bra och var med och byggde upp Sverige, precis som invandrare gör idag.

Du Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna hävdar ofta att det är bättre att stödja invandrare i deras hemländer. Då undrar jag bättre för vem? Förmodligen inte bättre för människor som flyr bomber, våldtäkter, risken att bli levande begravd eller andra vidrigheter. Heller inte bättre för oss som behöver fler företagsamma människor och ett gott samvete.


Svara också på vart alla dessa utsatta flyende kvinnor, barn och män skall ta vägen. Människor riskerar idag sina liv på havet, instängde i transporter för att undfly hemskheter som vi inte ens kan föreställa oss. Vem skall ta emot dem om inte vi och andra länder gör det?

Visst kostar det att initialt att ta emot människor. Men kan vi som ett kristet. öppet och humant samhälle verkligen förvägra människor i nöd att bli morgondagens svenskar. Om inte vi tar vårt ansvar för flyende människor, vem tycker ni då skall göra det?

22 aug. 2014

Alla dömer alla

Det är en ganska tuff tillvaro vi kan läsa om i brev nr 10. Brevet är som flera tidigare skrivna av en gymnasieelev.  Här handlar det om att vara ”rätt” och ha många följare på Instagram.
Efter att ha läst och publicerat flera brev så blir det tydligt att tonåringar tycker att grupptryck och modern teknik skapar olustkänslor. Kanske är det inte så lätt att vara tonåring idag.
Man kan önska precis som vår brevskrivare att världen skall blir bättre.

Läs brev nr 10 på Läsarbrev

21 aug. 2014

Kära Otto hur har du det?

Vykortets framsida visar posthuset i Mariebo, kanske var det stadens stolthet
En svår järnvägsolycka skedde i Getå i nuvarande Norrköpings kommun den 1 oktober 1918. Hela 42 personer omkom när tåget spårade ur.Allvaret i olyckan har nått föräldrarna i Mariebo.

Föräldrarna bär på mycket oro för sin lungsjuka dotter och kanske är det så att när de hör om den svenska tågolyckan så tänker de med fasa på sonen långt bort i Sverige som de vet reser mycket.



Modern skriver och sänder ett vykort med en bön och önskan om att höra från Otto för att försäkra sig om att inget ont hänt honom.

Läs brev nr 28, vilket är ett vykort, på Danska brev

20 aug. 2014

SD vill glömma sitt förflutna och istället tillgängliggöra väljare för att få plats i eliten

När SD i våras blev invald i EU och sökte sig till likasinnade för att bilda grupp krävde Storbritaniens Nigel Farrage en skriftlig avbön vad gällde SD:s samarbete med Le Pen. T o m för dem var SD:s tidigare samröre med Le Pen belastande.

Inför valet 1998 då Åkesson och Söder deltog i SD:s inre krets tog partiet emot sponsring från Le Pens Nationella Fronten. Det var en tid då SD bl a förordade dödsstraff samt att kasta ut invandrare. Redan då var Le Pen känd för rasistiska uttalanden om judar och muslimer och förnekande av förintelsen. Det var inte bara ekonomiskt som SD fick hjälp av Le Pen, utan även strategiskt har Le Pen haft stort inflytande.

Maja Hagerman skriver om detta i DN   och om Jimmie Åkessons önskan att i första hand tillskansa sig makt genom att ”tillgängliggöra väljare” snarare än att skapa en politik för Sverige.

Erik Wijk skriver i en tidigare artikel i DN  om SD:s ledare att denne är en extremt högavlönad akademiker som utnyttjar människors frustration för att själv ta sig till toppen. Åkesson har en årslön på 1,1 milj och är utbildad på Lunds universitet vilket starkt avviker från bilden han vill ge sina väljare av sig själv som vanlig.
I Åkessons bok om sig själv växer bilden av honom som bedårad av makt fram och att valet av parti var en slump som mer handlar om ett sätt att synas än inriktning av politik. Det framkommer att han vill bli en del av etablissemanget och få sin rättmätiga plats i eliten.

18 aug. 2014

Nog talat om mig själv

Brev nr 27 är skrivet av Modern och daterat 1 oktober 1918. Det är ett av de längre breven, men också det mest smärtsamma att läsa och kommentera.
Modern och Fadern far med sin dödssjuka dotter från Mariebo på Lolland till Sanatoriet på Fyn. År 1918 var inte skattefinansierade sjuktransporter uppfunna. Alltså ordnar och genomför de resan på egen hand.

Det blir en lång resa som börjar på Lolland. I Mariebo tar de sig till Nackskov med tåg. Därifrån tar de båten till Spodsbjerg på ön Langeland. Jag gissar att de från Spodsbjerg tar tåg eller annan skjuts till Svendborg på ön Fyn där de skall byta tåg. Men detta tåg har gått och så de får vänta fram till kvällen på nästa tåg till V Aarby. V Aarby är nästsista anhalten varifrån Anine får åka en täckt vagn till Nakkebölle Sanatorium.
Resan innebär fem hela etapper med olika transportmedel. Att Modern här nämner att det är en täckt vagn handlar nog om att det var mycket ovanligt då. Bilarna var för det mesta öppna på den tiden, de få som fanns.

När sista etappen så skall anträdas finns ingen plats i den täckta vagnen för föräldrarna utan de får gå på vägarna och försöka finna natthärbärge bäst de kan. På något sätt påminner detta om ett annat och blivande föräldrapar som en gång i tiden sökte skydd för natten då deras son skulle födas. Anines föräldrar finner efter en visst sökande en värd för en lokal. Denne förbarmar sig över föräldrarna, mot reglementet, och ger dem husrum. En möteslokal eller som det heter i Danmark församlingslokal har inget med kyrkan att göra utan det är en lokal som finns i byarna.

Man får beundra Moderns styrka. Hennes sätt att visa en stiff upp lipp, skulle få drottningen av England att verka som en blek kopia, när hon beskriver den förfärliga resan med sovplatsletandet och dotterns sjukdom. Men å andra sidan så hade de inget val. Man får tänka på att det är höst och det regnar, det har blåst på havet. Förmodligen är det kallt och de är trötta, ledsna och mycket oroade. I en bisats kommenterar hon att det var hennes födelsedag, hennes 60:e. Och så skriver hon meningen, Nog talat om mig själv och frågar sedan Otto hur han har det och om han får tillräckligt med mat för nu börjar det bli svåra tider.

Läs brev nr 27 på Danska brev

17 aug. 2014

SD och Svenskt Näringsliv ser olika på Sverige och framtiden

Jag är inte feminist. Jag är sverigedemokrat, socialkonservativ och nationalist, men jag tror på jämställdhet, sade Jimmie Åkesson i sitt sommartal. Genom detta tal och genom hans tidigare tal löper ett starkt motstånd mot Sveriges flyktingmottagande.

Jämställdhet innebär att vilja att kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Feminism betyder att man vill ha jämställdhet mellan könen. Så hur Åkesson kan vara för det ena, men inte för det andra är en fråga.

En annan också viktig fråga som hänger kvar är den var alla människor som flyr för sina liv skall ta vägen om inte andra och förskonade länder tar sitt ansvar för dem. På detta får vi inget svar. När samme Åkesson avhandlat islamismen som hotet mot världen utlovar han åtgärdspaket mot inbrott i hemmet och stärkt kvinnofrid.

Organisationen Svenskt Näringsliv har en annan och motsatt syn på Sverige och invandring. I en helsidesannons meddelar nu organisationen Svenskt Näringsliv med underskrift av 18 av landets ledande näringslivschefer att de välkomnar ett öppet Sverige. De skriver "Vi menar att mångfald, oliktänkande och öppenhet är en förutsättning för att vi ska fortsätta växa".

15 aug. 2014

Lev livet som det är, en gåva som man får, jag har gett den till dig min älskade dotter

Som tonåring arbetade jag extra under helgerna på ett ålderdomshem; Borgerskapets Änkehus i Stockholm. Innan dess hade jag trott att mognad och klokskap var något som kom med åldern. Så besviken jag blev när jag insåg att så var inte fallet. Senare har jag förstått att det bl a är erfarenheter, omgivning och vilja som skapar mognad.

En tonåring skriver här till projektet, och till sitt framtida barn, om det som är viktigt i livet och värt att lägga tid på. Det handlar om att vara sig själv och prioritera det som verkligen får en att må bra, långt bort från ytligheter och andras åsikter. Det handlar om nära och kära och att ta tillvara på nuet för det är det enda vi har.

Vår brevskrivare är bara 18 år, men så ofantligt klok i sitt resonemang. Samma tankar genomsyrar de danska breven från Ottos föräldrar till den utvandrade sonen; lev livet och ta till vara möjligheter och var god mot dem som du har förmånen att ha i ditt liv.

Läs brev nr 9 på Läsarbrev

14 aug. 2014

Bröd- och smörkort tackar vi för

Modern på en bänk, kanske utanför huset i Mariebo
Det var fem månader sedan förra brevet från Danmark, men tydligen har Otto varit hemma och hälsat på dessemellan. Och med sig hade han då bl a bröd- och smörkort som Modern tackar för. Mat och annat var ransonerat p g a kriget som pågått sedan 1914. Och nu har Otto varit hemma i Mariebo och fyllt på föräldrarnas ransoner.

Modern oroar sig i brevet över om Otto är sjuk. Själv börjar hon känna av sin trötthet. Hon är född år 1858 och fyller därmed 60 år detta år.
En doktor Möller, som kanske är deras ”husläkare”, anser att Söster skall till Sanatorium på Fyn. Men där finns ingen plats för henne.

Modern skriver i brev nr 26 till Otto att Söster köpt sig en guldklocka, men om detta får han inget nämna då han skriver till sin syster. Kanske är detta inköp så extravagant att det är svårt för Modern att hantera. Och för Sös kanske det är viktigt att göra inköpet, om så det är det sista hon gör.

Läs brev nr 26 på Danska brev

13 aug. 2014

Jag hade tyvärr fel!!!!!!!!!

För några dagar sedan, den 5 augusti, skrev jag att det inte längre är korrekt att generalisera om olika raser i Sverige, med ett undantag. Jag skrev att det undantaget handlar om romer. Men så kom rapporterna bl a om vandaliseringen av synagogan i Malmö och attacken mot rabbinen på öppen gata. Från en passerande bil slängdes onda tillmälen och en flaska som blev till kristaller.

I takt med att kriget på Gaza eskalerar, ökar också hoten mot svenska judar. Bara genom antisemitism kan detta förklaras. I antisemitismen finns en stark koppling till nationalsocialismen. Nationalsocialismen är en farlig och fördummande ideologi, som visat sig starkare än andra ismer och religioner. Och i den ingår det att hota och hata. För oss som inte håller med om detta gäller det att istället säga ifrån.


11 aug. 2014

Om Anine överlever så går det nog ett år tills hon kan arbeta

Det byggs i Stadsgården. Här kommer Otto att ha sitt kontor
Första världskriget kommer att pågå ytterligare åtta månader. Men detta är både föräldrarna i Mariebo och Otto okunniga om.
Otto har varit på resa i Finland, tydligen för att göra inköp till firman han nu förestår i Stockholm. Firman Herman Gotthardt handlar med allehanda skeppsartiklar.

Föräldrarna har följt sonens resväg på kartan och när de samtidigt i tidningen läste om konflikten mellan de röda socialdemokraterna och den vita konservativa sidan blev de förståeligt nog rädda.

Mitt under brinnande världskrig blossade konflikten i Finland upp och stöddes av Ryssland och Tyskland på olika sidor. Då var Otto där, men slapp ut, dock blev han av med varorna han inhandlat.

Modern rapporterar om Sös tillstånd. Hon har nu legat tre hela månader på sjukhus och är mycket svag.
Fadern skriver om arbete han fått på ön Fejö. På Lolland finns inget arbete att få. För att kunna dra igång projekten med byggnationen på Fejö har han tillåtit sig att låna av Ottos pengar. Men de skall snart bli insatta igen, lovar han.

Fadern avslutar med några ord om dotterns mycket vacklande hälsa. Att arbeta, vilket då i högsta grad var förutsättning för att klara liv och försörjning, menar han verkar mycket avlägset för henne.

Läs brev nr 28 på Danska brev

9 aug. 2014

Folk kommunicerar mindre och pratar nästan bara genom sin mobil

Kajsa skriver till sitt framtida jag och berättar även för oss att hennes liv känns ganska bra. Hon fyllde nyss 18 år och blev då mer ”vuxen” och så är hon upp över öronen kär sedan elva månader. Underbart att höra!

Att människor kommunicerar mindre med varandra och mer genom tekniska prylar, har hon däremot synpunkter på. Sitt framtida jag uppmanar hon att hålla hårt i sina vänner och i sina flickvänner.

Läs brev nr 8 på Läsarbrev

7 aug. 2014

Bara jag kunde sända dig lite av det goda danska smöret och fläsket

En ung Onkel uppklädd till fest
Onkel kallade vi barnbarn Ottos bror Einar. Otto hade tre äldre bröder och en äldre syster och så en yngre bror. Einar var tre år äldre än Otto, och kanske stod de två bröderna också varandra allra närmast.

Kan Einar ha varit en förebild för Otto, funderar jag så här 100 år efter det att breven skrivits och sänts. Det var nämligen så att Einar var först med att utvandra. Han begav sig från Lolland, Mariebo till Norge där han kom att bo och arbeta i 25 år. Kanske uppmuntrade han brodern Otto att ta klivet och våga lämna det kända därhemma.

När Otto flyttat till Malmö 1914 så var det också Einar som hjälpte honom med pengar den första tiden. För det lovade Otto Einar att han i alla sina dagar skulle hjälpa honom tillbaks. Och när Einar efter 25 år flyttar från Norge så är det till Stockholm han beger sig. I Stockholm känner han endast en enda person; min farfar Otto hans bror.

Otto lärde sig fort svenska, både att skriva och prata även om brytningen fanns där, som jag minns det. Lite annorlunda var det med Onkel. Han pratade en blandning av danska, norska och svenska som inte var helt lätt att förstå.


Nu publicerar jag Danska brev två brev eller snarare kort som är skrivna, inte till min farfar Otto utan till hans bror, min onkel. Det är Onkels födelsedag 4 mars och jag tror att året är 1918. Båda hälsningarna handlar om gratulationer till Einars födelsedag.
Det första är från systern Anine. Att hon är sjuk, förstår man. Hon skriver att febern tar alla hennes krafter, men också en systerlig hälsning om att han brodern borde komma hem och få sig lite sprit.
Modern som jag tror skriver den andra hälsningen skriver inget om sprit. Hans spritkonsumtion är ju något hon oroat sig över i tidigare brev. Först är hon ganska kort och korrekt när hon gratulerar Einar. Men sedan när hon önskar att hon kunde sända lite av det goda danska smöret och fläsket, blir hennes stil mer som vanligt. Tyvärr saknas slutet på hennes hälsning. Kanske är det mer arbete Modern önskar sin son.

Läs hälsningar nr 24 på Danska brev

5 aug. 2014

Att inte minnas historien är att glömma de levande

Vart är skutan Sverige på väg?
Det är inte längre politiskt korrekt att tala om olika rasers olika karaktärer. Eller att utifrån en person dra slutsatser om en grupps varande eller låtanden. Om detta kan vi nog alla vara överens. Trots det verkar det finnas ett undantag från den regeln. När det gäller romer så existerar en obehaglig acceptans för rasistiska åsikter. Historier cirkulerar om hur "Zigenare" luras, lär upp sina barn till tjuvar, ägnar sig åt koppleri och häleri m m. Det visar att varken Sverige, svenskarna eller Europa har gjort upp med sin mörka historia.

Det rasbiologiska institutet är exempel från vår egen grymma historia. Polisens romregister i Malmö i år är lika aktuellt som tragiskt nutida exempel. Ett annat exempel är de aktuella förslagen om utvisning av romska EU-migranter. Detta trots att romerna lämnat sina länder för att dessa inte respekterar deras rättigheter.

Mellan år 1942 till 1944 tvångsförflyttade den rumänska regeringen den romska befolkningen till karga platser i nuvarande Ukraina. Platser där det var uppenbart att de skulle svälta ihjäl.
För mer information om bl a Zigenarnatten 3 augusti gå till http://www.levandehistoria.se/

3 aug. 2014

Rädda Barnen nekar SD utrymme i sin tidning

Värna världens barn
I våras listade Rädda Barnens tidning riksdagspartiernas barnrättspolitik. Frågorna handlade om barns rättigheter i Sverige, viljan att förbättra utsatta barns villkor samt skolans roll och resurser utanför densamma.

Rädda Barnen är en partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse med ca 70 000 medlemmar. De för en dialog med alla partier som för barnrättsfrågor framåt. Till dessa partier hör inte SD.

Rädda Barnens Generalsekreterare Elisabeth Dahlin förklarade uteslutningen för Dagens Nyheter med att SD:s politik går stick i stäv med organisationens värdegrund. SD:s motstånd mot att Sverige skall vara en trygg plats för barn på flykt, är en sådan sak.

Elisabeth Dahlin pekade även på att SD vill sänka straffmyndighetsåldern till 13 år, vilket strider mot FN:s barnkonvention. Men framför allt är Sverigedemokraterna emot det multikulturella samhällsbygget, menar hon. Därför har Rädda Barnens styrelse har beslutat att man inte deltar i SD:s arrangemang eller bjuder in SD till egna dylika.


1 aug. 2014

Du har väl på dig underkläderna när du är ute och reser?

Ottos bror Kristians barn
Året är 1918 på Lolland, Danmark och första världskriget ödelägger Europa för femte året. Miljontals unga män har stupat på slagfälten och i skyttegravarna. Även kvinnor och barn har fått sätta livet till i obegripligt stort antal. Och av dem som överlevt lider flertalet av hunger och sjukdomar.
På Lolland, inte långt från den tyska gränsen, är man inte med i kriget. Men bristen på mat och förnödenheter är stor. Och en dotter är sjuk.

Otto har varit hemma över julen och haft med sig kompisen Lindgren. I ett tidigare brev gick att läsa att föräldrarna hjälpte Otto ekonomiskt. Bl a inköptes en regnrock. Av Faderns skrivningar i brev nr 23 framgår att nu är det Otto som hjälper. Fadern tackar för sonens omsorg om dem där hemma. Och så tackar Fadern nej till erbjudande om kommande sommarsemester med hänvisning till att föräldrarna kan behöva hjälp i än allvarligare tider framöver.

Anine, Ottos syster, är fortsatt sjuk, men lite bättre, tror och hoppas man. Det är vinter och Fadern gör upp planer för att kunna hämta hem henne från kommunehospitalet i Köpenhamn och till föräldrahemmet i Mariebo.
Döden är påtaglig och närvarande i deras liv nu och Fadern vill garantera Otto att få tillbaks utlånade medel utifall att……

Och så till sist i brevet några rader konkret moderskärlek på distans till sonen. Denne är nu framgångsrik i arbetet och titulerar sig disponent så ung han är. Detta hindrar inte Modern från att påminna honom om att använda varma underkläder.

Läs brev nr 23 på Danska brev