Av min mamma som kom ut i arbetslivet i slutet av 1920 och i början av 30-talet, vet jag att kvinnor fick gå från sina arbeten om de förlovade eller gifte sig. Var det det som skedde? Eller var det som Fadern antyder en avundsjuka gentemot Otto som kommit sig upp, och som drabbar Vera.
Fadern verkar, av de två breven i ett, engagera sig mer än Modern. Hon vill gärna skriva till Vera, men måste först tvätta och städa och så tycker hon att Vera nog kan bo hos sin mor till dess hon får en ny plats. Fadern oroar sig också för Ottos humör som han känner väl. Han varnar den unge hetsporren att inte förlöpa sig för då kan han få gå samma väg som Vera.
Min kusin och jag konstaterar att på ganska kort tid har följande hänt i vår kommunikation. Vi började med att skriva handskrivna brev till varandra och så sände vi icke stämplade frimärken (ja Postverket - det gjorde vi faktiskt) fram och åter för återanvändning. Sedan maskinskrev vi brev och fortsatte med frimärkssändandet. Efter det kom möjligheterna med mejl och nu Skypar vi. Det har blivit mycket lättare och snabbare, men kanske inte lika eftertänksamt. Och framför allt inget finns kvar till eftervärlden.
Och så pratar vi om att Danmarks mest populära kvinna har svensk mamma. Vem får ni lista ut själva!
Nytt brev, brev nr 9, inlagt på Danska brev
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar