En annan historia och mer närliggande som också har en spänning, men betydligt hemskare är den författaren och debattören Hans Caldaras berättar om i DN igår. Hans Caldaras har begärt och så småningom fått ut sin akt från Stockholm stadsarkiv. Som zigenare ingick han i den s k Zigenarundersökningen från 1962. I denna får tonåringen Hans heta "Z-173" . Tillsammans med sin mor och bror får han lämna blodprov, blir förhörd och hans händer och huvud mäts. Parallellerna till rutiner i koncentrationslägren 20 år tidigare är uppenbara. I undersökningen blir han bedömd på ett sätt som borde vara, både då och nu, helt ovärdigt ett demokratiskt samhälle. Det är för en utomstående en fruktansvärd läsning. Hur läsningen är för Hans Caldaras orkar jag knappast tänka på. Han skriver på ett ställe "Jag vet hur det känns att bli sedd över axeln, att bli beskylld för handlingar som jag inte varit delaktig i och att mitt romska påbrå har ansetts vara en anledning till att inte bemöta mig rättvist och värdigt under min uppväxt" Det, tänker jag, är inte en del av vår historia att vara stolt över!
Se brev nr 8 på Danska brev
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar