Nu är det nyår 1917 i Danmark. Hemma i Mariebo på Lolland väntar föräldrarna på att få höra ifrån sonen Otto som bor i Sverige. Kanske bor han i den svenska och kungliga hufvudstaden nu? Brevet börjar
nämligen med frågan om han kommit väl till Stockholm.
Otto har varit i barndomshemmet över julen, men sedan har de inte hört ifrån honom. Det liknar dig inte alls, skriver Modern oroligt. Sedan kommer hon nog ihåg att hon har en hälsning till Otto från den äldre brodern Einar. När hälsningen är framförd resonerar hon med sig själv. Hon skriver att hon inte begär att han skall skriva varje vecka, men när det går så här lång tid utan brev blir hon orolig. Det måste han ju förstå. Fast det nog är dumt, skriver hon sedan förhoppningsfullt.
Modern avslutar brevet med en kort hälsorapport. Hon har legat i influensa, men mår bättre nu. Så gör även Fadern. Alltså har han också haft influensa. Jag tänker att det var ju något högst allvarligt på den tiden hela tio år före penicillinets upptäckt. En enkel förkylning, som vi ser det idag, kunde då troligen få fatala konsekvenser. Är det det Modern räds, att sonen som hon håller så kär också fått influensa och är svårt sjuk, eller t o m något än värre?
Brev nr 15 inlagt på Danska brev
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar