Du har väl på dig underkläderna när du är ute och reser?

Ottos bror Kristians barn

Året är 1918 på Lolland, Danmark och första världskriget ödelägger Europa för femte året. Miljontals unga män har stupat på slagfälten och i skyttegravarna. Även kvinnor och barn har fått sätta livet till i obegripligt stort antal. Och av dem som överlevt lider flertalet av hunger och sjukdomar.
På Lolland, inte långt från den tyska gränsen, är man inte med i kriget. Men bristen på mat och förnödenheter är stor. Och en dotter är sjuk.

Otto har varit hemma över julen och haft med sig kompisen Lindgren. I ett tidigare brev gick att läsa att föräldrarna hjälpte Otto ekonomiskt. Bl a inköptes en regnrock. Av Faderns skrivningar i brev nr 23 framgår att nu är det Otto som hjälper. Fadern tackar för sonens omsorg om dem där hemma. Och så tackar Fadern nej till erbjudande om kommande sommarsemester med hänvisning till att föräldrarna kan behöva hjälp i än allvarligare tider framöver.

Anine, Ottos syster, är fortsatt sjuk, men lite bättre, tror och hoppas man. Det är vinter och Fadern gör upp planer för att kunna hämta hem henne från kommunehospitalet i Köpenhamn och till föräldrahemmet i Mariebo.
Döden är påtaglig och närvarande i deras liv nu och Fadern vill garantera Otto att få tillbaks utlånade medel utifall att……

Och så till sist i brevet några rader konkret moderskärlek på distans till sonen. Denne är nu framgångsrik i arbetet och titulerar sig disponent så ung han är. Detta hindrar inte Modern från att påminna honom om att använda varma underkläder.

Läs brev nr 23 på Danska brev