25 aug. 2014

Så, du är trött på ungkarlslivet?

Brev nr 29 är skrivet i mitten av oktober år 1918, bara en knapp månad före första världskrigets slut.
Brevet har två avsändare; Ottos bror Hans och deras Moder Ane Hansine.

Brodern Hans är vid det här laget 22 år och har tydligen arbete och det i Nackskov, en ort en bit ifrån Mariebo, men fortfarande på Lolland. Om Hans fortfarande arbetar som elektriker får vi inte veta. Dock förtäljer brevet att han i arbetet far runt på cykel, vilket lett till en facklig konflikt rörande ett gummitillägg på 5 kr i månaden. Hans konstaterar i brevet att i Nackskov finns det många söta flickor, annars är det en död stad. Och så skulle han gärna vilja hälsa på Otto, men som han skriver ”det får anstå till bättre tider”.

Modern tackar för kortet Otto sänt på sig själv. Gissningsvis är det ett kort som publicerats tidigare, i brev nr 12. Det kortet kommer sedan att användas i många sammanhang. Modern skriver och kallar Otto skämtsamt för chefen och menar att han ser sträng ut. Vi får anta att Otto nu tydligen avancerat till chef för Stockholmskontoret.

Förmodligen har Otto i tidigare brev till hemmet i Mariebo klagat över sitt ungkarlsliv. Kanske var detta då en antydan om att något var på gång. Förra gången Otto var förälskad verkade inte föräldrarna så glada för hans hjärtas dam; fröken Vera. Denna gång kanske han är lite mer försiktig. Modern skriver ändå på ett finurligt sätt vad hon önskar sin son i framtiden och vad hon menar är väsentligt i familjelivet; full förståelse av varandra. Hon önskar också att han och hans blivande maka skall förskonas från för mycket sjukdom för det, skriver hon, tar bort glädjen, den som vi ju alla föreställer oss eller tror vi kan förvänta oss.

Läs brev nr 29 på Danska brev






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar