Tack för ditt brev om Mors begravning

Både Moderns och sonen Kristians namn saknas
i annonsen

Brev nr 43 är det första och enda brevet från Ottos hand till den danska familjen. Tidigare finns endast bevarat ett Morsdagskort Otto skrivit till sin Moder. Hon, Ane Hansine, har betytt så mycket för honom; gett kärlek och omsorg, stött men också guidat i relations- och karriärfrågor.
Brevet han nu skriver är långt och odaterat. Det är skrivet på det danska språket, men fullt av svenska glosor. Otto kom till Sverige elva år tidigare och lärde sig fort svenska.

Modern är nu död och han var inte på begravningen. Men Otta har antagligen fått rapport i ett icke bevarat brev från någon av bröderna Kristian eller Ejnar. Kanske kom brevet han nu svarar på från Ejnar då de verkar ha stått varandra särskilt nära. Och också för att han avslutar brevet med en anteckning om att det byggs bostäder i Stockholm. Ejnar kommer senare att flytta till Stockholm.

Förmodligen var Otto i Mariebo i dödsögonblicket eller strax innan. Han skriver om att resan hem var svår. Med sig hade han då Gamla Fru Gotthardt d v s hans chefs Moder. Hon lär ha pratat under hela resan t o m när hon sov. Man kan lätt förstå att det var svårt för en sörjande person att uthärda samtidigt svårt att stoppa chefens åldriga Moder.

Med detta brev sluter sig en cirkel i deras liv. Otto utvandrade för att söka sig ett bättre liv. Då rasade det första världskriget. Man var rädda för tyskarna som tagit Sönderjylland eller Schleswig-Holstein som landet kom att heta sedan det införlivats i det Preussiska riket år 1866. Det var ont om mat och arbete på Lolland och kanske var det tänkt att han skulle komma hem efter några år. Men Otto blev kvar, bildade familj och blev på sitt sätt svensk. Istället kom han att hjälpa familjen i det gamla landet och att medverka till byggandet av det nya Sverige.
Hans historia är ganska identisk med dagens invandrares.

Läs brev nr 43 på Danska brev

Läs också pressmeddelande nr 2 om Anders Rydells föreläsning 11 nov i Nikolai Kyrkan